 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
| |
| Historia
Tanken på en finsk-svensk akademi har gamla anor. En tidig Stockholmsfinne intresserad av vittra och spirituella diskussioner var Gustaf Philip Creutz (1731–1785), känd som skald, diplomat och förtrogen med Gustaf III. Han föddes i Anjala och studerade vid ett lärosäte som ibland kallades Finska Akademien – man syftade då på akademin i Åbo, vid den tiden en viktig stad i Sverige. Efter studierna flyttade Creutz till Stockholm i syfte att få "en mångfaldigare verldsåskådning". I huvudstaden deltog Creutz bland annat i ett litet lärt sällskap, Tankebyggarorden, en annan av Finska Akademiens föregångare. "Den bildning af hans snille, som vid Akademien fick en klassisk grund, fulländades i Stockholm", skriver Frans Michael Franzén i sina minnesanteckningar över utmärkta svenska statsmän, hjältar, lärda, konstnärer och skalder. En annan bemärkt finne i Stockholm var Carl David Skogman (1786–1856), född i Lovisa och med juridisk examen från Åbo Akademi. Redan som tjugofemåring fick han regeringens uppdrag att i England och Amerika studera tidens nymodigheter på finans- och handelsområdet. Tillbaka efter en tre års studieresa utnämndes han till finans- och handelsminister, en ställning som han innehade i aderton år. Skogman var även en driven stilist och diktare, ledamot i både i Vitterhetsakademien och Svenska Akademien. Bland annat gjorde han en omarbetning av Macbeth, då han ogillade Shakespeares dystra människosyn. Finska akademien av i dag gör inga anspråk på att efterlikna eller kopiera någon annan. Akademien grundades i Stockholm den 27 november 2001 och firade tioårsjubileum den 2 december 2011. Ledamöterna är för närvarande 49. |
|
| 
Beställ boken ››› |